Nätverk som fick stöd 2021-2022

Circus styrelse har i november 2020 beslutat att stödja sex forskarnätverk från och med den 1 januari 2021.  

Akviferer i antropocen

Grundvatten existerar utom mänskligt synhåll och därför är svårt att mäta, värdera och tillvarata. Hur påverkar det experter, politiska beslutsfattare och medborgare? Hur utformas regler, konventioner och avtal och hur kan detta skapa såväl konflikter som samarbeten? Genom att skapa ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk bestående av seniora och juniora forskare inom kulturantropologi, juridik, freds- och konfliktforskning, samt andra discipliner har forskargruppen som ambition att etablera ett nytt forskningsområde vid Uppsala universitet. Nätverket vill rikta det vetenskapliga ljuset mot akviferer (geologiska bildningar som lagrar och släpper igenom grundvatten) för att visa på dess samhälleliga betydelse för beslutsfattare och samhället i stort och därigenom stödja en hållbar global användning av grundvatten.

Projektledare:  Susann Baez Ullberg, Institutionen för kulturantropologi och etnologi
susann.baez.ullberg@antro.uu.se

Historiska studier av nationella kristendomar

Folkhemmet framställs ofta som ett upplyst och sekulärt projekt, där välfärd, framtidsoptimism, renhet och byggande av rejäla bostäder skapade ett nytt Sverige. Detta ställs ofta i kontrast till det gamla landet som präglades av fattigdom, trångboddhet, förtryck och religion. Men det moderna Sverige tog aldrig avstånd från kristendomen. Det handlade snarare om att nya politiska krafter och sociala skikt ville ha en kristendom som förmedlade etik, solidaritet och idealism, i stället för Lutherskt "katekesplugg”. Under 1920-talet trädde folkskollärare fram med en liberal och medborgerligt syftande kristendomsuppfattning utifrån Jesus som en etisk och moralisk förebild. Fram till 1960-talet kom folkskolan att fungera som en kyrka för denna uppfattning. Denna folkhemskristendom är förvånansvärt outforskad och kommer av nätverket att undersökas som uttryck för ett försök att skapa en svensk nationell värdegrund, samt jämföras internationellt med liknande projekt.

Projektledare: Urban Claesson  Teologiska institutionen
urban.claesson@teol.uu.se 

Ledarskap, effektivitet och rättsstatlighet i fredstida kriser

Covid-19-pandemin har aktualiserat frågan om den svenska offentliga förvaltningens krisberedskap, samt de konstitutionella och juridiska ramverk som krisberedskapen regleras genom. Under senare decennier har oklarheter kommit i dagen vid olika typer av kriser. Händelserna har alla följts av utredningar om kris- och katastrofberedskapen i Sverige men något samlat grepp om krislagstiftning och krisorganisation har egentligen aldrig tagits. Nätverket Ledarskap, effektivitet och rättsstatlighet i fredstida kriser är ett mångvetenskapligt initiativ för att förena olika specialistkompetenser vid och utanför Uppsala universitet kring ett forskningssamarbete om svensk fredstida krisberedskap med fokus på konstitutionella, förvaltningsrättsliga och förvaltningspolitiska aspekter och hur dessa kan reformeras.

Projektledare: Olof Wilske, Juridiska institutionen
olof.wilske@jur.uu.se

Ångest – ett tvärvetenskapligt forskarnätverk

Ångest är en känsla som inom psykologin brukar beskrivas som upplevelsen av skräck inför ett tänkt, men ej närvarande, hot. Ångest kan förstås som ett kulturellt uttryck och drivkraft på individuell, men även på politisk nivå, som en sida av religiöst och existentiellt sökande, och som en del av historiska och samhälleliga sammanhang. Tanken med detta nätverk är att bygga en plattform för tvärvetenskapligt samarbete, där forskare från olika discipliner kan mötas, utbyta perspektiv och utarbeta nya samarbetsformer. Genom dialog och möten är det tänkt att nätverket skall öka förståelsen av ett mångfacetterat fenomen som har en bred vetenskaplig och samhällelig betydelse.

Projektledare: Malin Gingnell, Institutionen för psykologi
malin.gingnell@psyk.uu.se

Den digitala staden

Under det senaste decenniet har vårt samhälle snabbt ändrats från analogt till digitalt. Genom detta genereras oerhört stora mängder data som bland annat beskriver var och vart vi reser, var och när vi handlar, ringer, åker kollektivt, m.m. Dessa dataflöden benämns ofta som Big Data och används i allt större utsträckning för att mäta och beskriva samhällens funktion. Men enbart stora datamängder hjälper inte till att besvara samhällets centrala frågor om t.ex. hållbarhet, segregation och hälsa. I stället måste fokus vara på att blanda metoder och angreppssätt så olika datamängder kan kombineras och driva vår kunskap framåt. Den digitala staden samlar forskare från olika ämnen med både teoretiska och metodologiska bakgrunder. Nätverket har som mål utveckla nya mångvetenskapliga samarbeten där de olika forskarnas kompetens kan mötas och utvecklas.

Projektledare: John Östh, Kulturgeografiska institutionen
john.osth@kultgeog.uu.se

FAL: Fältarbete i antropologi och lingvistik

Vår värld rymmer en fantastisk mångfald av både kulturer och språk, där lejonparten står under utrotningshot när världen globaliseras. Därför är det ytterst viktigt att dokumentera dem innan de dör ut för all framtid.  Tanken med detta nätverket är att sammanföra forskare -i huvudsak antropologer och lingvister – som har beskrivande fältarbete som huvudsaklig forskningsmetod. Fältarbete behöver göras effektivt, etiskt, samt kunna svara dynamiskt mot de förändringar som sker i världen, särskilt gällande teknologisk utveckling och COVID-pandemin. FAL-nätverket vill möjliggöra för forskare från olika discipliner att mötas och lära av varandras erfarenheter.

Projektledare: Harald Hammarström, Institutionen för lingvistik och filologi
harald.hammarstrom@lingfil.uu.se