Forskarnätverk som har stöd från Circus

Nutida sökmotorer på nätet är bra på att hitta bilder som avbildar något konkret, som t. ex. äpplen. Men sökmotorerna är inte så bra på att finna fram till vad bilderna egentligen handlar om – äpplet skulle till exempel kunna betyda Newtons äpple, som lär ha inspirerat honom till upptäckten av tyngdlagen. Nätverket samlar forskare inom konstvetenskap, informationsteknologi och lingvistik för att utveckla bättre sökmotorer som inte bara finner fram till vad bilderna visar, utan också vad de handlar om. Genom en nyutvecklad metod kallad CLIP kan man genom maskininlärning och artificiell intelligens träna neuronnät direkt på data i form av råtext och massiva bildmängder – alltså redan textförsedda bilder. CLIP bygger på 400 miljoner bilder från nätet som kopplats med sina respektive bildtexter. Metoden låter ett neuronnät självt klura ut vad som är vad i bilden. Nätverket vill förbättra CLIP-systemet genom språkligt rikligare och mer specialiserade beskrivningar.

Projektledare: Jan von Bonsdorff, Konstvetenskapliga institutionen
jan.von.bonsdorff@konstver.uu.se

Digitalisering av samhället - integreringen av sociala medier, blockchain-teknik och AI-baserade system - för med sig stora politiska konsekvenser. Speciellt väcker utvecklingen viktiga frågor om (om)fördelningen av politisk, social, och ekonomisk makt i den digitala tidsåldern. Digitaliseringen formar valkampanjer, den allmänna opinionen, och hur människor deltar i politiken. Den skapar också nya eliter, nya resurser i form av data, och ger allt större plats till teknik med autonom agens. Forskarnätverket om digital politik samlar forskare från statsvetenskap, lingvistik, juridik, informationsteknologi och media- och kommunikationsstudier för att diskutera frågor som rör hur digitalisering formar och formas av politisk praktik och makt och vilka värden som spelar in i försök att styra, reglera och organisera sådana processer.

Projektledare: Alexandra Segerberg, Statsvetenskapliga institutionen 
alexandra.segerberg@statsvet.uu.se

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Att skapa interventioner för att stärka inre kraft hos utsatta grupper i tidiga skeden, och på så sätt möjliggöra vändning av en negativ utveckling, kan motverka kronisk ohälsa. Nätverket Inre kraft samlar forskare inom psykologi, filosofi, sociologi, pedagogik, litteraturvetenskap och teologi som tillsammans med relevanta samhällsaktörer bygger upp en gemensam infrastruktur, kunskaps-, metod- och erfarenhetsbank. Därmed bidrar nätverket till arbetet med att lindra den kollektiva bördan av utanförskap och psykosocial utsatthet, samt förbättrar människors möjligheter att utveckla sitt välmående och förverkliga sina potentialer – till egen och gemensam nytta.

Projektledare Freddie Lymeus, Institutet för bostads- och urbanforskning och Taeda Tomic, Filosofiska institutionen
freddie.lymeus@ibf.uu.se; taeda.tomic@filosofi.uu.se

Kulturarvet är ett fenomen i ständig rörelse och under konstant förhandling. Kulturarv i omvandling utforskar hur kulturarvsomvandlingar kan förstås från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Nätverket samlar forskare från en rad olika vetenskapliga discipliner, såsom genusvetenskap, arkeologi, kulturgeografi, juridik, idé- och lärdomshistoria, lingvistik och musikvetenskap. Målet är att stärka Uppsala universitets samtal kring kulturarv samt att bidra till den nationella och internationella vetenskapliga diskussionen med nya perspektiv, såväl teoretiska som metodologiska. Tillsammans arbetar deltagarna fram ett manifest och en antologi. För att nå ut kommer en rad podcasts spelas in.

Projektledare: Cecilia Rodéhn, Centrum för genusvetenskap
cecilia.rodehn@gender.uu.se

Podd: How to Heritage

Det globala och industrialiserade matsystemet fungerar inte på ett hållbart sätt, och mat står
idag för en betydande del av växthusgasutsläpp. Konceptet lokal mat sägs vara en väg att nå hållbara sociala, ekonomiska och ekologiska lösningar. Nätverket Organizing Local Food samlar forskare inom informatik och media, företagsekonomi, organisation och entreprenörskap, sociologi, statsvetenskap och geovetenskap för att studera de komplexa socio-kulturella kontexter som gör lokal mat till vad den är. De stöttar utvecklingen av nya forskningsinitiativ i samarbete med relevanta samhällsaktörer så som jordbrukare, mathantverkare, försäljare, konsumenter och beslutsfattare, samt forskare med intresse och kunskaper inom området.

Projektledare: Daniel Lövgren, Institutionen för informatik och media, 
daniel.lovgren@im.uu.se

Trots skolans demokratiska uppdrag, visar studier att rasism och diskriminering hör till vardagen i den svenska förskolan och skolan. Det saknas även kunskap om rasism och diskriminering bland skolans personal och det finns stora skillnader mellan olika förskolor och skolor i vilken mån arbetet för att främja barns och ungas lika villkor bedrivs systematiskt. Nätverket Rasism och diskriminering i den svenska förskolan och skolan samlar forskare inom sociologi, statsvetenskap, utbildningsvetenskap och barn- och ungdomsvetenskap för att samla och koordinera den expertis som finns i Sverige om rasism och diskriminering i skolan. Genom tvärvetenskaplig interaktion har nätverket som mål att ge en systematisk bild av rasismens och diskrimineringens omfattning, uttryck, orsaker och konsekvenser i dagens skolvärld.

Projektledare: Claes Tängh Wrangel, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism och Hassan Sharif, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
claes.wrangel@cemfor.uu.se; hassan.sharif@edu.uu.se

Tvångsvård innebär att grundläggande fri- och rättigheter begränsas. Trots de många likheter och överlappningar som finns mellan olika former av tvångsvård, är situationen i stort sådan att forskning om de olika tvångsvårdsformerna faller sönder i distinkta fält. Nätverket Tvångsvårdens former samlar forskare från juridik, etik, psykiatri, socialt arbete, kriminologi och psykologi för att formulera gemensamma forskningsfrågor och lära av varandra. Nätverket planerar även en antologi om tvångsvårdens former och utmaningar.

Projektledare: Moa Kindström Dahlin, Juridiska institutionen, moa.k.dahlin@jur.uu.se

Vilka var Indoeuropéerna och hur såg deras kulturyttringar ut? Det är frågor som engagerat forskare sedan 1700-talet och som på senare år har fått ett uppsving med hjälp av nya tekniker. UNI-CULT - Uppsala University Network on Indo-European Studies of Cultures, Languages and Traditions är ett nätverk som spänner mellan ämnesfälten arkeologi (inklusive arkeogenetik), språkhistoria och religionshistoria. Målet är att skapa en kreativ och långsiktigt fungerande tvärvetenskaplig plattform för indoeuropeiska studier och forskning vid Uppsala Universitet. Genom workshops och seminarier där juniora och seniora forskare möts skapas nya möjligheter för karriärutveckling och forskningsprojekt.

Projektledare: Terje Østigård, Institutionen för arkeologi och antik historia,
 terje.ostigard@arkeologi.uu.se

Mänskliga rättigheter är forskningsfält som från olika perspektiv studerar alltifrån politiskt-filosofiska och etiska frågeställningar om hur vi förstår vad en rättighet är och hur en rättighet regleras rättsligt, till hur rättigheter tillämpas och (kan) utövas i olika delar av världen. Det studerar också vilka konsekvenser det i teorin och i praktiken har för människors livsvillkor att se dem som rättighetsbärare (eller inte). Uppsala forskarnätverk om mänskliga rättigheter samlar forskare från juridik, teologi, och statsvetenskap och har till syfte att synliggöra existerande forskning om mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet med målet att bidra till att skapa förutsättningar för ny forskning såväl genom forskningsansökningar som genom tillämpade analyser.

Projektledare: Anna-Sara Lind, Juridiska institutionen
anna-sara.lind@jur.uu.se

Frågor om föremåls geografiska ursprung och efterliv, hantverksval och material kan idag studeras med hjälp av avancerade tekniska instrument. Nätverket Uppsala Technical Humanities Network samlar forskare inom konstvetenskap, arkeologi och kemi för att hjälpa forskare att hitta rätt metoder för deras analyser. Genom att möjliggöra kontakter mellan olika discipliner, avdelningar och domäner sprider de kunskap om nya möjligheter för föremålsanalys och möjliggör nya samarbetsmönster mellan humaniora och teknikvetenskaperna.  Ett mål för nätverket är att ta fram en informationsguide där humanistiska forskare kan hitta information om rätt tekniskt stöd och rätt avdelning som kan ge den analys som behövs för att svara på deras specifika frågor.

Projektledare: Eva Lindqvist Sandgren, Konstvetenskapliga institutionen, 
eva.sandgren@konstvet.uu.se

Vilken roll spelar elkonsumenter i omställningen till ett fossilfritt och hållbart energisystem? USER – Uppsala Smart Energy Research Group samlar forskare inom industriell teknik, informationsteknologi, psykologi och statistik för att öka vår kunskap om elkonsumenters beteenden och drivkrafter. Målet är att skapa synergier i form av kreativa disciplinära korsbefruktningar som kan leda till samarbeten och i förlängningen till ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum. Nätverket har även fokus på att förmedla forskningsresultat till det omgivande samhället i stort och till energibranschen i synnerhet.

Projektledare: Peter Juslin, Psykologiska institutionen, peter.juslin@psyk.uu.se