Forskarnätverk som har stöd från Circus

* 2021-2022, ** 2022-2023

Akvifärer i antropocen *

Old bucket at a pump
Photo from Mostphotos.com

Grundvatten existerar utom mänskligt synhåll och därför är svårt att mäta, värdera och tillvarata. Hur påverkar det experter, politiska beslutsfattare och medborgare? Hur utformas regler, konventioner och avtal och hur kan detta skapa såväl konflikter som samarbeten? Genom att skapa ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk bestående av seniora och juniora forskare inom kulturantropologi, juridik, freds- och konfliktforskning, samt andra discipliner har forskargruppen som ambition att etablera ett nytt forskningsområde vid Uppsala universitet. Nätverket vill rikta det vetenskapliga ljuset mot akviferer (geologiska bildningar som lagrar och släpper igenom grundvatten) för att visa på dess samhälleliga betydelse för beslutsfattare och samhället i stort och därigenom stödja en hållbar global användning av grundvatten.

Projektledare:  Susann Baez Ullberg, Institutionen för kulturantropologi och etnologi
susann.baez.ullberg@antro.uu.se

Tillgång till vatten – en framtidsfråga även i Sverige - intervju med bland annat Susann Baez Ullberg, projektledare för nätverket.

Den digitala staden *

Blurry picture of people and a graf
Photo from Mostphotos.com

Under det senaste decenniet har vårt samhälle snabbt ändrats från analogt till digitalt. Genom detta genereras oerhört stora mängder data som bland annat beskriver var och vart vi reser, var och när vi handlar, ringer, åker kollektivt, m.m. Dessa dataflöden benämns ofta som Big Data och används i allt större utsträckning för att mäta och beskriva samhällens funktion. Men enbart stora datamängder hjälper inte till att besvara samhällets centrala frågor om t.ex. hållbarhet, segregation och hälsa. I stället måste fokus vara på att blanda metoder och angreppssätt så olika datamängder kan kombineras och driva vår kunskap framåt. Den digitala staden samlar forskare från olika ämnen med både teoretiska och metodologiska bakgrunder. Nätverket har som mål utveckla nya mångvetenskapliga samarbeten där de olika forskarnas kompetens kan mötas och utvecklas.

Projektledare: John Östh, Kulturgeografiska institutionen
john.osth@kultgeog.uu.se

FAL: Fältarbete i antropologi och lingvistik *

Old note book
Photo from Mostphotos.com

Vår värld rymmer en fantastisk mångfald av både kulturer och språk, där lejonparten står under utrotningshot när världen globaliseras. Därför är det ytterst viktigt att dokumentera dem innan de dör ut för all framtid.  Tanken med detta nätverket är att sammanföra forskare -i huvudsak antropologer och lingvister – som har beskrivande fältarbete som huvudsaklig forskningsmetod. Fältarbete behöver göras effektivt, etiskt, samt kunna svara dynamiskt mot de förändringar som sker i världen, särskilt gällande teknologisk utveckling och COVID-pandemin. FAL-nätverket vill möjliggöra för forskare från olika discipliner att mötas och lära av varandras erfarenheter.

Projektledare: Harald Hammarström, Institutionen för lingvistik och filologi
harald.hammarstrom@lingfil.uu.se

Finding High-Level Image Content through AI Pre-Training with Contrastive Language-Image Pairs **

Stamp with Newton's apple
Photo from Mostphotos.com

Nutida sökmotorer på nätet är bra på att hitta bilder som avbildar något konkret, som t. ex. äpplen. Men sökmotorerna är inte så bra på att finna fram till vad bilderna egentligen handlar om – äpplet skulle till exempel kunna betyda Newtons äpple, som lär ha inspirerat honom till upptäckten av tyngdlagen. Nätverket samlar forskare inom konstvetenskap, informationsteknologi och lingvistik för att utveckla bättre sökmotorer som inte bara finner fram till vad bilderna visar, utan också vad de handlar om. Genom en nyutvecklad metod kallad CLIP kan man genom maskininlärning och artificiell intelligens träna neuronnät direkt på data i form av råtext och massiva bildmängder – alltså redan textförsedda bilder. CLIP bygger på 400 miljoner bilder från nätet som kopplats med sina respektive bildtexter. Metoden låter ett neuronnät självt klura ut vad som är vad i bilden. Nätverket vill förbättra CLIP-systemet genom språkligt rikligare och mer specialiserade beskrivningar.

Projektledare: Jan von Bonsdorff, Konstvetenskapliga institutionen
jan.von.bonsdorff@konstver.uu.se

Forskarnätverket om digital politik **

Sign with a cross at a IT network
Photo from Mostphotos.com

Digitalisering av samhället - integreringen av sociala medier, blockchain-teknik och AI-baserade system - för med sig stora politiska konsekvenser. Speciellt väcker utvecklingen viktiga frågor om (om)fördelningen av politisk, social, och ekonomisk makt i den digitala tidsåldern. Digitaliseringen formar valkampanjer, den allmänna opinionen, och hur människor deltar i politiken. Den skapar också nya eliter, nya resurser i form av data, och ger allt större plats till teknik med autonom agens. Forskarnätverket om digital politik samlar forskare från statsvetenskap, lingvistik, juridik, informationsteknologi och media- och kommunikationsstudier för att diskutera frågor som rör hur digitalisering formar och formas av politisk praktik och makt och vilka värden som spelar in i försök att styra, reglera och organisera sådana processer.

Projektledare: Alexandra Segerberg, Statsvetenskapliga institutionen alexandra.segerberg@statsvet.uu.se

Historiska studier av nationella kristendomar *

Old church organ at school
Photo from Mostphotos.com

Folkhemmet framställs ofta som ett upplyst och sekulärt projekt, där välfärd, framtidsoptimism, renhet och byggande av rejäla bostäder skapade ett nytt Sverige. Detta ställs ofta i kontrast till det gamla landet som präglades av fattigdom, trångboddhet, förtryck och religion. Men det moderna Sverige tog aldrig avstånd från kristendomen. Det handlade snarare om att nya politiska krafter och sociala skikt ville ha en kristendom som förmedlade etik, solidaritet och idealism, i stället för Lutherskt "katekesplugg”. Under 1920-talet trädde folkskollärare fram med en liberal och medborgerligt syftande kristendomsuppfattning utifrån Jesus som en etisk och moralisk förebild. Fram till 1960-talet kom folkskolan att fungera som en kyrka för denna uppfattning. Denna folkhemskristendom är förvånansvärt outforskad och kommer av nätverket att undersökas som uttryck för ett försök att skapa en svensk nationell värdegrund, samt jämföras internationellt med liknande projekt.

Projektledare: Urban Claesson  Teologiska institutionen
urban.claesson@teol.uu.se 

Inre kraft **

Sigrid Hjertén Osynlig gäst

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Att skapa interventioner för att stärka inre kraft hos utsatta grupper i tidiga skeden, och på så sätt möjliggöra vändning av en negativ utveckling, kan motverka kronisk ohälsa. Nätverket Inre kraft samlar forskare inom psykologi, filosofi, sociologi, pedagogik, litteraturvetenskap och teologi som tillsammans med relevanta samhällsaktörer bygger upp en gemensam infrastruktur, kunskaps-, metod- och erfarenhetsbank. Därmed bidrar nätverket till arbetet med att lindra den kollektiva bördan av utanförskap och psykosocial utsatthet, samt förbättrar människors möjligheter att utveckla sitt välmående och förverkliga sina potentialer – till egen och gemensam nytta.

Projektledare Freddie Lymeus, Institutet för bostads- och urbanforskning och Taeda Tomic, Filosofiska institutionen
freddie.lymeus@ibf.uu.se; taeda.tomic@filosofi.uu.se

Kulturarv i omvandling **

Runestone imbedded in a Church wall
Photo from Uppsala University image bank

Kulturarvet är ett fenomen i ständig rörelse och under konstant förhandling. Kulturarv i omvandling utforskar hur kulturarvsomvandlingar kan förstås från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Nätverket samlar forskare från en rad olika vetenskapliga discipliner, såsom genusvetenskap, arkeologi, kulturgeografi, juridik, idé- och lärdomshistoria, lingvistik och musikvetenskap. Målet är att stärka Uppsala universitets samtal kring kulturarv samt att bidra till den nationella och internationella vetenskapliga diskussionen med nya perspektiv, såväl teoretiska som metodologiska. Tillsammans arbetar deltagarna fram ett manifest och en antologi. För att nå ut kommer en rad podcasts spelas in.

Projektledare: Cecilia Rodéhn, Centrum för genusvetenskap
cecilia.rodehn@gender.uu.se

Podd: How to Heritage

Ledarskap, effektivitet och rättsstatlighet i fredstida kriser *

Bricks with text "Law Rule Regulation"
Photo from Mostphotos.com

Covid-19-pandemin har aktualiserat frågan om den svenska offentliga förvaltningens krisberedskap, samt de konstitutionella och juridiska ramverk som krisberedskapen regleras genom. Under senare decennier har oklarheter kommit i dagen vid olika typer av kriser. Händelserna har alla följts av utredningar om kris- och katastrofberedskapen i Sverige men något samlat grepp om krislagstiftning och krisorganisation har egentligen aldrig tagits. Nätverket Ledarskap, effektivitet och rättsstatlighet i fredstida kriser är ett mångvetenskapligt initiativ för att förena olika specialistkompetenser vid och utanför Uppsala universitet kring ett forskningssamarbete om svensk fredstida krisberedskap med fokus på konstitutionella, förvaltningsrättsliga och förvaltningspolitiska aspekter och hur dessa kan reformeras.

Projektledare: Olof Wilske, Juridiska institutionen
olof.wilske@jur.uu.se

Rasism och diskriminering i den svenska förskolan och skolan **

Teacher and children
Photo from Mostphotos.com

Trots skolans demokratiska uppdrag, visar studier att rasism och diskriminering hör till vardagen i den svenska förskolan och skolan. Det saknas även kunskap om rasism och diskriminering bland skolans personal och det finns stora skillnader mellan olika förskolor och skolor i vilken mån arbetet för att främja barns och ungas lika villkor bedrivs systematiskt. Nätverket Rasism och diskriminering i den svenska förskolan och skolan samlar forskare inom sociologi, statsvetenskap, utbildningsvetenskap och barn- och ungdomsvetenskap för att samla och koordinera den expertis som finns i Sverige om rasism och diskriminering i skolan. Genom tvärvetenskaplig interaktion har nätverket som mål att ge en systematisk bild av rasismens och diskrimineringens omfattning, uttryck, orsaker och konsekvenser i dagens skolvärld.

Projektledare: Claes Tängh Wrangel, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism och Hassan Sharif, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
claes.wrangel@cemfor.uu.se; hassan.sharif@edu.uu.se

Uppsala forskarnätverk om mänskliga rättigheter **

Human rights draft

Mänskliga rättigheter är forskningsfält som från olika perspektiv studerar alltifrån politiskt-filosofiska och etiska frågeställningar om hur vi förstår vad en rättighet är och hur en rättighet regleras rättsligt, till hur rättigheter tillämpas och (kan) utövas i olika delar av världen. Det studerar också vilka konsekvenser det i teorin och i praktiken har för människors livsvillkor att se dem som rättighetsbärare (eller inte). Uppsala forskarnätverk om mänskliga rättigheter samlar forskare från juridik, teologi, och statsvetenskap och har till syfte att synliggöra existerande forskning om mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet med målet att bidra till att skapa förutsättningar för ny forskning såväl genom forskningsansökningar som genom tillämpade analyser.

Projektledare: Anna-Sara Lind, Juridiska institutionen
anna-sara.lind@jur.uu.se

Ångest – ett tvärvetenskapligt forskarnätverk *

Painting August Strindberg, fyr och klippa och hav
Photo from Mostphotos.com

Ångest är en känsla som inom psykologin brukar beskrivas som upplevelsen av skräck inför ett tänkt, men ej närvarande, hot. Ångest kan förstås som ett kulturellt uttryck och drivkraft på individuell, men även på politisk nivå, som en sida av religiöst och existentiellt sökande, och som en del av historiska och samhälleliga sammanhang. Tanken med detta nätverk är att bygga en plattform för tvärvetenskapligt samarbete, där forskare från olika discipliner kan mötas, utbyta perspektiv och utarbeta nya samarbetsformer. Genom dialog och möten är det tänkt att nätverket skall öka förståelsen av ett mångfacetterat fenomen som har en bred vetenskaplig och samhällelig betydelse.

Projektledare: Malin Gingnell, Institutionen för psykologi
malin.gingnell@psyk.uu.se

Senast uppdaterad: 2022-09-06