Mattias Lundberg utnämnd till Årets rookie av Radioakademin

Årets radiorookie 2015 är Mattias Lundberg, docent vid institutionen för musikvetenskap. Årets rookie är en av utnämningarna som ingår i Stora radiopriset som delas ut av Radioakademin.

Mattias Lundberg har varit programledare för poddserien "Den svenska musikhistorien" på Sveriges Radio. I motiveringen står bland annat att "Han omvandlar det som i skolbänken kan kännas som tråkig historia till underhållande radio och bjuder lyssnaren på en fascinerande musikhistorisk resa genom århundraden."

Hur känns det att som forskare i musikvetenskap bli utnämnd till  årets rookie i Stora radiopriset?

– Det är naturligtvis en stor och mycket oväntad ära. Universitetsvärlden och radiovärlden är väldigt olika, och saker fungerar väldigt annorlunda. Vårt mål har varit att erbjuda kunskaper som bara just den specialiserade forskaren sitter på, och presentera på ett sätt som kan entusiasmera en bredare allmänhet och visa vilken fantastisk musikhistoria vi har bakom oss i Sverige. Det är musiken från två millenier som vunnit detta pris!

Vad har du gjort så bra att du blivit årets rookie?

– Ingen aning, jag sade i mitt tacktal på Radiogalan att jag för ett år sedan inte visste någonting om hur man gör radio, men fick vid snabb eftertanke tillägga att jag egentligen nog inte fortfarande vet det. Jag har vissa idéer om hur jag tror att man pedagogiskt och fängslande kan visa på olika saker och fenomen i musikhistorien. Men det är min medprogramledare Esmeralda Moberg och producenten David Rune på produktionsbolaget Munck, som ytterst ser till att det verkligen blir riktig radio, så att säga. Jag är bara mycket tacksam att Sveriges Radio trodde på idén och vågade satsa på detta.

Hur har det varit möjligt att genomföra poddserien?

– Jag fick idén att göra detta när jag fick ett arbetsstipendium från fakulteten, det mycket generösa så kallade Filéns Legat, under 2014. Så de första 32 avsnitten (rörande forntid fram till år 1800) kläcktes, skrevs, improviserades och producerades inom ramen för den finansieringen förra året. Men naturligtvis bygger mycket av stoffet på min egen och andras forskning, och jag hade inte kunnat göra detta om jag inte till exempel arbetat på Raritetsavdelningen på Musikverket i många år - där finns musik som jag gradvis själv har fått upptäcka, och som nog är obskyr även för många specialintresserade.

Kommer ”Den svenska musikhistorien” fortsätta? Från början sades det ju att det skulle bli 32 avsnitt och det avsnittet kom för någon vecka sedan.

– Ja, det blir en fortsättning om 32 nya avsnitt täckande hela 1800-talet i en andra säsong, som spelas in under hösten. 1800-talet är ju en explosion i svensk musikhistoria, med många nya musikerroller, institutioner, miljöer och repertoarer.

Kommer vi att få höra dig i andra radioprogram, har du några andra projekt på gång som du kan berätta om?

– Radioserien är nog det mest publika jag gör för tillfället, men jag brinner också för utåtriktade projekt där jag gräver fram okänd äldre musik och får den framförd. Ett slags "från ax till limpa"-process som börjar med arkivforskning och slutar med ett klingande resultat, i team work med skickliga musiker och producenter. Tidigare har vi till exempel fått till stånd ett framförande av skolmusik från 1600-talets Västerås på tidstrogna instrument och gosskör.

– Nu i höst kulminerar ett annat sådant projekt när ett helt fantastiskt, men tidigare närmast helt ouppmärksammat Requiem för kör, orkester och solister av den svenske tonsättaren Jacob Bernhard Struve (1767-1826) framförs i Allhelgonakyrkan i Lund. Detta sker den 31 oktober - missa inte detta moderna uruppförande av 200 år gammal musik i absolut toppklass!

Anders Berndt